Klättring med Jörgen – och varför jag är helt hooked!

Idag var jag och min kompis Jörgen och klättrade. Jörgen är ett snäpp vassare, och det märktes – jag blev inspirerad och vågade mer och tog i lite extra. Och som alltid när jag hänger på väggen med krita på händerna och fötterna på ett litet grepp som knappt är en centimeter bred, slår det mig: varför är det här så jäkla kul?

Den känslan kommer varje gång. Utan undantag. Och det märkliga är att det faktiskt blir roligare ju bättre jag blir. Varje nytt problem man löser, varje led man tar sig upp för första gången – det ger en kick som är svår att förklara för någon som inte har provat.

Men det handlar inte bara om ruset i stunden. Det handlar om vad klättring gör med kroppen och huvudet – och att forskningen faktiskt håller med mig om det.

Bild 1: Jörgen i sitt esse, han gillar överhäng

Det tränar mer än man tror

Vid en första betraktelse kan man tro att klättring är en armsport. Visst, det skadar inte att vara stark i armarna men det är så mycket mer. "Rock climbing fires every system of the body and mind", som Pete Rohleder, kinesiolog vid Kansas State University, uttrycker det – sporten engagerar nästan varje muskel, utmanar hjärtat och lungorna, och kräver problemlösning – allt på en och samma gång.

Jag tänker aldrig "nu tränar jag biceps" när jag klättrar. Jag tänker på nästa grepp. Men kroppen gör jobbet ändå. En sammanställning av nio studier visade att klättring tydligt förbättrar styrkan i bål, överkropp och underkropp.

Och sen var det det här med greppstyrka, som jag faktiskt visste men inte har kopplat ihop med just klättring tidigare: forskning visar att svag greppstyrka korrelerar med högre dödlighet – starka händer verkar alltså hänga ihop med ett längre liv.

Man måste vara i nuet – vare sig man vill eller inte

En av mina favoritgrejer med klättring är att det är omöjligt att dagdrömma. Man kan inte stå och tänka på annat när man hänger tre meter upp. Ulyana Horodyskyj, som klättrat i nästan tjugo år och jobbar som forskare, beskriver det som "meditation in motion" – sporten tvingar dig att vara helt närvarande.

Och det är inte bara en känsla. En studie visade att erfarna klättrare har snabbare kognitiv bearbetning och bättre rumsuppfattning än nybörjare – för lösandet av komplexa leder faktiskt stärker de neurala banorna för rörelse, minne och beslut. Klättring gör dig alltså lite smartare också.

Bild 2: Undertecknad på väggen, jag gillar också överhäng

Det gör faktiskt något med måendet också

Man mår bra efter ett pass. Inte bara fysiskt, utan på riktigt. Forskning visar att klättring kan minska symtom på depression och ångest och förbättra humör och självförtroende, tack vare kombinationen av rörelse, fokus och omedelbar återkoppling.

Och det är tydligen inte ovanligt. En studie från 2025 visade att 73 procent av klättrare upplevde bättre psykisk hälsa efter att de börjat med sporten.

Att tänka på – framför allt i början

Jag märker det direkt på händerna, närmare bestämt i handflatorna. Där och på fingrarna tar huden stryk, och river man upp nåt så är det bara att vila, ibland kan man klara sig med att tejpa. Med tiden blir huden tåligare, innan dess kan man behöva slipa bort valkarna och smörja in handflatorna.

Det finns också en mera lömsk risk: musklerna klarar mer än senorna. Man kan känna sig pigg och stark och ändå överbelasta senor i fingrar och armbågar utan att märka det förrän dan efter. Ta det lugnt i början, prioritera vila och öka belastningen gradvis.

Utomhus tillkommer ytterligare risker – stenfall, väder och krav på kunskap om säkring och ankare. Ytterligare en anledning att ha med sig någon erfaren de första gångerna.

Gemenskapen – och varför det funkar att gå ensam

Det här är egentligen det jag vill prata om mest.

Jag kan gå och klättra helt ensam och ändå komma hem och känna att jag haft en social kväll. Det är lite magiskt egentligen, och svårt att förklara för den som inte upplevt det.

Stämningen i en klätterhall är annorlunda. Alla pratar med alla. Det spelar ingen roll om du är nybörjare eller har klättrat i tio år – är du i hallen är du med i gänget. Man kan fråga personen som står bredvid om hur man ska lösa ett problem på bästa sätt. Själv brukar jag ofta tacka någon som just klarat en led som jag håller på att "projektera" – det heter så när man försöker om och om igen på samma led. Jag har fått se hur hen löser det och får då förnyad kraft och insikt om hur jag skulle kunna klara det. Allt som oftast blir det då också ett litet samtal om detaljerna, greppen och taktiken.

Och när någon till slut lyckas med en "send" – alltså tar sig upp för ett problem de kämpat med – så händer något fint. Folk som inte ens känner varandra räcker ut näven för en fist bump. Man skrattar åt de misslyckade försöken och jublar åt det som till slut gick. Tillsammans, fast man egentligen inte känner varandra alls.

Forskning pekar faktiskt ut just den sociala dimensionen som en av de viktigaste förklaringar till de positiva effekterna på psykisk hälsa – känslan av tillit och gemenskap verkar vara en central del av vad som gör sporten så bra för oss.

Det är en öppen, positiv och välkomnande kultur. Och det är jag mer än gärna en del av.

Billigare än man tror också

En vanlig missuppfattning är att klättring kräver massa utrustning och kostar skjortan. Det stämmer inte riktigt.

För att klättra inomhus behöver man klätterskor (går att hyra på de flesta hallar i början), lite krita och betala hallens inträde. Ungefär som ett vanligt gymkort. Utomhusklättring är gratis, men kräver mer utrustning, kunskap och erfarenhet – och man bör ha med sig någon som vet vad de gör de första gångerna.

Och eftersom svårighetsgraden alltid kan anpassas efter den egna förmågan passar klättring alla – från nybörjare till erfarna. Det är dessutom en sport man kan hålla på med länge. Det finns aktiva klättrare som är över 80 år. Det tycker jag säger ganska mycket.

Jag är hooked – och det det märks i min kalender

Numera klättrar jag regelbundet två till tre gånger i veckan. Oftast med min kompis Nina, och ibland med mina svärsöner Kalle och Arvid. Det är faktiskt en av de roligaste sakerna med sporten – att den funkar så bra att göra tillsammans med folk i helt olika åldrar och på olika nivåer. Alla hittar sin utmaning, alla har kul, och man hejar på varandra längs vägen.

Prova

Om du aldrig har klättrat: boka en nybörjarkurs på din närmaste klätterhall eller gå dit med en kompis som klättrar. Jag tror att du kommer att vilja komma tillbaka.

Källor (klickbara länkar):
* National Geographic: Why rock climbing is the ultimate workout for your body—and your mind (2025)
* News55: Klättring: En sport även för äldre (2025)